Drömmar. Visioner. Utmaningar. Ni vet det där vi ska göra för att känna oss levande. Uppleva lycka. En del gör upp listor. Analogt, digitalt eller mentalt. Jag samlar drömmarna i huvudet. Lagrar dem mentalt. Lägger dem i små hjärnrum. Låter dem komma fram i ljuset ibland. För att bearbetas. Knådas lite. Var sak har sin tid.
Och nu börjar det bli tid för den här drömmen. Den som min västkustvän Bella planterade hos mig. Den slog rot i sitt hjärnrum och knopparna går att skönja. I sommar blommar drömmen. För då ska jag göra det här. Vandra till Trolltunga i Norge.
Från Linköping, tänker ni? Är ni tokiga, säger jag. Nej, från en plats något närmare, tänker jag. Vem är på?
|
Tokiga vandrare som riskerar livet för att ta en bra bild. |
|
Magi. |
Aldrig i livet skulle jag gå ut på det där :)
SvaraRaderaHa ha jag känner igen mig i din tanke.
SvaraRaderaJag hade en önskan om att gå upp till Kebnekaise och frågade Nina om hon ville följa med. Det ville hon men det kom en Emelie i vägen. Kanske en annan gång. Minns bergen i Österrike som var så härliga att vandra i. Att gå uppför för att äta lunch och sedan gå ner igen på natursköna stigar. Härligt. Lycka till