Anna Björk

...lyssnat på Sommar i P1. Jag vet. Det är ju snudd på otroligt. Att jag, som jobbar med media, inte lyssnat på sommarens kanske största radioprogram. Men jag ska förklara. Jag har faktiskt gett det en chans. Jag minns inte vem det var som pratade, men jag orkade inte mer än i några minuter. Sen kröp det i kroppen. Efter det har jag nöjt mig med att läsa de små teaser-artiklarna som kvällstidningarna läcker innan programmet sänds. Men jag ska ge det en chans till. Jag ligger just nu och lyssnar på årets första pratare, Jonas Gardell. Inledningssnacket hängde jag med i. Han pratade om sitt möte med Astrid Lindgren. Nu är han inne på mötet med pappan och jag är fortfarande med. Han ska ha cred för sin berättarförmåga. Det är klokt av SR att välja honom som förstetalare. För visst är det väl så att programteamet väljer i vilken ordning talarna ska komma? Det vore helt otroligt om det lottades fram. Nej, här snackar vi ordentligt dramaturgitänk från redaktionens sida. Det ska vara e

                                  En boxare slås medvetslös i boxningsringen, en simmare drunknar när han motionerar i en sommarljummen sjö, en motorcyklist får möte med en lastbil och hans liv släcks. Vi säger klyschigt att vi ska fånga dagen. Men hur många gör det egentligen? Dagligen hör jag klagomål om regn, kommande höstmörker, sunkig lunchmeny, tjatiga låtlistor på radiokanalerna, fågelskit på bilen, för varmt, för kallt, för högt gräs, för mycket ogräs... Jag är själv en av dom. Ibland.  Men jag har en vän som lärt mig att tänka tvärtom. När trista tankar tar överhand vänder jag på dom. När det regnar myser jag inne, radiokanalen stängs av och fågelskit tvättas bort. Å tänk vilken tur att pippin har ett fungerande matsmältningssystem! Livet blir mycket enklare när minus blir plus. Och de dagar jag inte riktigt klarar av det så tänker jag på de liv som inte blev. På motorcyklisten, på simmaren och på boxaren vars liv tog allvarliga vändningar, eller i värsta fal

Efter att Belle gjort hårförlängning på mig är det många av er som hör av sig med frågor, så jag tänkte att det finns nog fler som är intresserade och därför svarar jag på samma frågor här: Hur långt hår måste man ha för att kunna fästa hårförlängningen?  Jag tror du måste ha page-långt åtminstone. Det är en fördel om ditt egna hår inte är helt nyklippt. Lite slitna toppar smälter bättre ihop med förlängningen.  Vad fäster man med? Det är små vaxploppar på löshåret. Man lägger ploppen på en slinga av ditt eget hår och smälter vaxet med en värmetång. Vaxet snurras runt din egen hårslinga. En i taget. Ca 100 slingor till ett normallångt/tjockt hår. Har du kortare hår måste du ha fler slingor. Hur är kvalitén på håret? Det är mycket olika. Jag har testat samma leverantör men med olika kvalité. Det beror helt på den människa som burit håret från början. Oftast upplever du håret som tjockare än ditt egna. Hur sköter man det? Som ditt vanliga hår, men det är bra om

                                 "Everyone around here seems to be going down, down, down. If you stick with me, I can take you higher, and higher.  It feels like all of our friends are lost.  Nobody's found, found,  got so scared, I thought no one could save me.  You came along, scooped me up like a baby" Susar fram på landsbygden en försommarkväll. Solen hukar sig bakom svajande säd. Skuggorna allt längre. Himlen färgas rosa. Doften av syrén, gräs och fuktig jord genom ett öppet bilfönster. I högtalarna ljuder en av världens bästa låtar.  Underbara Lana del Rey med låten "Lucky ones" . Lovely. 

Mina smyckesgömmor innehåller många skatter från H&M, Lindex och Glitter. Men jag gillar också "riktigt" krimskrams. Som den här ringen jag köpte på Guldmagasinet igår. Från Edblad. Den kostar förvisso 299 kronor, vilket är dyrt om man jämför med en för 50 spänn på H&M, men inte hutlöst. 

Kalla mig gärna städtant. Jag har inte gjort annat de sista dagarna - känns det som. Jag tog ledigt från jobbet för att komma ifatt hemma, och nu äntligen känner jag mig tillfreds här hemma igen. Hallen dräller inte av väskor, skor och jackor. Klädkorgarna i tvättstugan dignar inte av innehåll. Golven är fria från smulor och grus. Och ni vet den där känslan av att strosa runt i ett nystädat hem? Ren tillfredsställelse. Och när jag med en gin och tonic i handen går in i tvättstugan för att hänga upp sista tvätten så hör jag katten jama olycksbådande. Det låter lite som om han är vårkåt. Ni som har katt vet vad jag menar. Men lätet kan också betyda något annat... När jag öppnar dörren är jag på vippen att trampa på en av de största åkersorkarna jag sett. Min katt tittar skamset på mig. Ja, jag tolkar blicken så men den kan lika gärna vara en "dra åt helvete och lämna mitt byte ifred"-blick. Hur som helst är djuret dött. Ibland tenderar dom att bara vara halvdöda. I van

Trots att jag inte är något stort fan av Kiss så måste jag säga: vilket drag! Vi stod i Golden circle och kom riktigt nära scenen.  Ett "riktigt" Kiss-fan kan säkert ha en del att säga om sången och valet av låtar, men jag gjorde andra reflektioner: Varför ska Gene Simmons vifta på tungan hela tiden? Jo, det är hans grej och publiken skulle bli besviken annars, svarade Dennis. Jag tycker han kunde göra det mer sällan.  Sminket måste vara riktigt bra. Det höll ända till slutet, trots svettattacker. I sista låtarna började det smeta ut sig. Ett av mikrofonstativen var klädd med vit spets, om jag inte såg helt fel. Paul Stanleys sminkning är snyggast. Svart stjärna och röda läppar. Jag paxar honom Christian D, om du ordnar Kiss-maskerad!  Att sitta längst bak i Friends arena kan inte vara en höjdare. Lägg på ett par hundra om du har råd och ställd dig i "Golden circle" istället. Mycket luftigt och nära scenen.  Spindeln, eller om det är en krabba, i taket skulle vara n