Jag har aldrig åkt längdskidor. Inte förrän den här säsongen. Målet var att staka mig runt sträckan gånger tre innan loppet. Det är ju rådet man får när man ska åka motionslopp. Halvvasan är 4, 5 mil och jag konstaterade att jag egentligen skulle behöva ha 15 mil i benen innan jag ställer mig i startfållan. Jag har fått goda råd längs vägen. Henrik och Linda fanns där och rådde mig till fokuserad träning. Kollegor, vänner och bekanta som gjort samma lopp kom med goda råd kring utrustning och klädval. Mina teamkamrater har peppat mig i vår Facebook-grupp och på de träningspass vi fått till gemensamt. Jag har vinglat fram i spåren. Stillastående ramlat när glidvallan tagit bra. Ramlat i nedförsbackar. Fått blodsmak i munnen i uppförsbackarna. Kämpat med rädslan att kasta mig ut i en nedförsbacke som slutar i en sväng. Att proffsigt skatea med ena skidan i en kurva för att enkelt svänga är skitsvårt och inget jag hanterar. Inte på långa vägar. Några 15 mil har jag inte fått till men