Fortsätt till huvudinnehåll

Kiss i Friends arena

Trots att jag inte är något stort fan av Kiss så måste jag säga: vilket drag!
Vi stod i Golden circle och kom riktigt nära scenen. 
Ett "riktigt" Kiss-fan kan säkert ha en del att säga om sången och valet av låtar, men jag gjorde andra reflektioner:

Varför ska Gene Simmons vifta på tungan hela tiden? Jo, det är hans grej och publiken skulle bli besviken annars, svarade Dennis. Jag tycker han kunde göra det mer sällan. 

Sminket måste vara riktigt bra. Det höll ända till slutet, trots svettattacker. I sista låtarna började det smeta ut sig.

Ett av mikrofonstativen var klädd med vit spets, om jag inte såg helt fel.

Paul Stanleys sminkning är snyggast. Svart stjärna och röda läppar. Jag paxar honom Christian D, om du ordnar Kiss-maskerad! 

Att sitta längst bak i Friends arena kan inte vara en höjdare. Lägg på ett par hundra om du har råd och ställd dig i "Golden circle" istället. Mycket luftigt och nära scenen. 

Spindeln, eller om det är en krabba, i taket skulle vara ny i showen. Jag tyckte den var lite väl orörlig. Det hade varit tuffare om den "klättrat" ut över publiken. Men visst. Den var rätt cool ändå.

Ja, och här följer några bilder från kvällen: 




















Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).