Fortsätt till huvudinnehåll

Jag börjar vänja mig

Klockan är 06.30 när jag öppnar den tunga porten och kliver ut i morgonluften. Stockholm börjar vakna till liv. Caféer brygger kaffe på trottoaren och bjuder kunderna en värmande filt att lägga över benen medan de sörplar varm dryck. Det är fortfarande vinter. Fodret i mina skinnhandskar börjar noppra sig efter en hel vinters användning. Jag passerar de små stolarna vid det morgonöppna caféet. Nickar mot mannen som jag möter varje morgon. Vi ler mot varandra. Nästan som om vi känner varandra. Fast vi aldrig bytt ett ord. Bakom mig hörs skyndsamma steg. Någon är sen till en lovad tid. Personen småspringer och försvinner runt hörnet. 
Vid Ica står en lastbil parkerad. Varor lämnas och hämtas. Snabba ord byts innan bilen rullar vidare mot fler butiker. 

Klockan 07.00 kliver jag in på redaktionen som aldrig sover. Nyheter flödar i tusentals. Var, när och hur? Läsa, titta, bedöma, värdera, utvärdera, besluta, guida, uppdatera, publicera. 
Klockan 17.30 kliver jag ut i Stockholmsluften igen. Tågen passerar under mina fötter. Asfalten mullrar. Jag tränger mig genom folkmassorna. Passerar glittriga Casinot. Krockar med damerna som trillar ut från teatern. Trampar nästan på madrassen i gathörnet. Den som är tiggarens. Säger förlåt. Sorry. Ställer mig i klungan av människor i väntan på grön gubbe. Klungan rör sig och jag hänger med. Som en organism i förändring tar vi oss till andra sidan och skingras där åt olika håll. Jag fortsätter genom parken. Möter ett par i armkrok. De pekar på något och skrattar i samförstånd. Min mobil plingar till. En kär hälsning väcker saknad och en plötslig känsla av ensamhet. 

Torsgatan tycks oändlig. Vinden friskar i. Lätt snöfall lägger sig på min kappa. Husen som kantar gatan sträcker sig upp mot himlen. I rummen rör sig människor. Alla med egna liv. Tänker på boken där huvudpersonen beskjuts på just Torsgatan. Funderar över författarens bild. Var det kanske just här händelsen utspelade sig i dennes huvud. 
Cyklister passerar en efter en. Reflexvästarna blinkar till. Löpare i tajta kläder springer upp i Vasaparken. Eller ned mot vattnet. Det är mörkt, men det spelar ingen roll. Restaurangerna vid markplan är inbjudande. Leende människor, levande ljus, värme. Jag trycker ned händerna i fickorna och fortsätter framåt.

Klockan 18.00 öppnar jag porten till huset. Sjunker ned i soffan. Sätter mobilen på ljudlös. Äter lite glass. Ännu en jobbdag är över. Jag börjar vänja mig vid storstadens puls. Längtar till ljusa sommarkvällar. Då äter jag glass i parken. Springer vid vattnet. Vinar med vänner. Snart är sommaren här. Snart...


Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli
Skicka en kommentar
Läs mer

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).
6 kommentarer
Läs mer

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.
Skicka en kommentar
Läs mer