Fortsätt till huvudinnehåll

Jag börjar vänja mig

Klockan är 06.30 när jag öppnar den tunga porten och kliver ut i morgonluften. Stockholm börjar vakna till liv. Caféer brygger kaffe på trottoaren och bjuder kunderna en värmande filt att lägga över benen medan de sörplar varm dryck. Det är fortfarande vinter. Fodret i mina skinnhandskar börjar noppra sig efter en hel vinters användning. Jag passerar de små stolarna vid det morgonöppna caféet. Nickar mot mannen som jag möter varje morgon. Vi ler mot varandra. Nästan som om vi känner varandra. Fast vi aldrig bytt ett ord. Bakom mig hörs skyndsamma steg. Någon är sen till en lovad tid. Personen småspringer och försvinner runt hörnet. 
Vid Ica står en lastbil parkerad. Varor lämnas och hämtas. Snabba ord byts innan bilen rullar vidare mot fler butiker. 

Klockan 07.00 kliver jag in på redaktionen som aldrig sover. Nyheter flödar i tusentals. Var, när och hur? Läsa, titta, bedöma, värdera, utvärdera, besluta, guida, uppdatera, publicera. 
Klockan 17.30 kliver jag ut i Stockholmsluften igen. Tågen passerar under mina fötter. Asfalten mullrar. Jag tränger mig genom folkmassorna. Passerar glittriga Casinot. Krockar med damerna som trillar ut från teatern. Trampar nästan på madrassen i gathörnet. Den som är tiggarens. Säger förlåt. Sorry. Ställer mig i klungan av människor i väntan på grön gubbe. Klungan rör sig och jag hänger med. Som en organism i förändring tar vi oss till andra sidan och skingras där åt olika håll. Jag fortsätter genom parken. Möter ett par i armkrok. De pekar på något och skrattar i samförstånd. Min mobil plingar till. En kär hälsning väcker saknad och en plötslig känsla av ensamhet. 

Torsgatan tycks oändlig. Vinden friskar i. Lätt snöfall lägger sig på min kappa. Husen som kantar gatan sträcker sig upp mot himlen. I rummen rör sig människor. Alla med egna liv. Tänker på boken där huvudpersonen beskjuts på just Torsgatan. Funderar över författarens bild. Var det kanske just här händelsen utspelade sig i dennes huvud. 
Cyklister passerar en efter en. Reflexvästarna blinkar till. Löpare i tajta kläder springer upp i Vasaparken. Eller ned mot vattnet. Det är mörkt, men det spelar ingen roll. Restaurangerna vid markplan är inbjudande. Leende människor, levande ljus, värme. Jag trycker ned händerna i fickorna och fortsätter framåt.

Klockan 18.00 öppnar jag porten till huset. Sjunker ned i soffan. Sätter mobilen på ljudlös. Äter lite glass. Ännu en jobbdag är över. Jag börjar vänja mig vid storstadens puls. Längtar till ljusa sommarkvällar. Då äter jag glass i parken. Springer vid vattnet. Vinar med vänner. Snart är sommaren här. Snart...


Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...
Skicka en kommentar
Läs mer

Vikthets och bröllop

Ni som följt mig ett tag vet att jag inför det här bröllopet jobbat som en tok med att gå ned i vikt. Vissa perioder har det gått riktigt bra, för att i nästa stund balla ur fullständigt. Som ni förstår har ju alla i min närhet fått dras med mig och mina idéer. Mina kollegor inte minst. Så på bröllopet visade dom filmen - "En dag i Annas liv". Jag tänkte visa vissa delar av den här.  Några scener är av det slag att det inte passar sig för ett offentligt forum. Men ni kommer förstå grejen. I slutet av filmen får ni också se en del av vigseln. Vill bara poängtera att det är mitt skratt ni hör genom filmen. Jag lurade att tro att det skulle användas till ett tv-program. Icke. Det var till den här filmen. Håll till godo. 
18 kommentarer
Läs mer

Hon vandrade vidare

En varm sommardag stod du på verandan med armarna utsträckta i ett välkomnande. Du kramade mig hårt och bad mig vinka hej då till mamma. Du la handen på min axel och ledde in mig i köket där köttgrytan puttrade på spisen.  När vi ätit åkte vi ut med båten. Salta skärgårdsdofter. Du satt i fören och log. Min flytväst var för stor och luktade illa, men att få slippa var inte ett alternativ för dig.  Näten lades i och vi tog oss tillbaka till bryggan. Din trygga hand och hjälpte mig upp på fast mark. På knastrande grusvägar gick vi tillbaka till huset. Jag stannade i trädgården. Drog upp en morot som jag sköljde i trädgårdsslangen på sidan av huset. Knaprande gick jag vidare och tittade på sommartavlan.  Insekter som surrar, dofter av svensk sommar, kor som råmar på avstånd, solen på väg ned. När kvällen kommer samlas vi vid TV:n. Jag sitter i ditt knä och du övar bokstaven "r" med mig. Jag försöker. Och misslyckas. Och försöker igen. Du visar tålmodigt vägen och ...
11 kommentarer
Läs mer