Fortsätt till huvudinnehåll

How you doin´?

På rygg i soffan. I min lägenhet i Stockholm. Ensam. Har varit ute på en joggingtur nere vid vattnet. Fått choklad av kollegan. Fick beröm av en annan. Pratat med några vänner. Är lycklig. Men... Saknar mina barn. Saknar det vanliga. Saknar mina gamla vänner.

Just ikväll är jag i fas 2. En del förstår vad jag menar. För er som inte gör det:

Fas 1: Livet leker. Jobbar dygnet runt. Älskar allt. Svävar på moln.
Fas 2: Depp. Det var svårare än jag trodde. Hur ska allt klaffa?
Fas 3: Jo då, jag är på gång igen. Nu fattar jag. Eller...?
Fas 4: Allt är stabilt. Jag är på banan. Nu gasar vi!

Lägg till bildtext
Etiketter:

Kommentarer

  1. Ann-Sofie26 maj 2015 kl. 21:57

    Du kommer komma igenom denna fasen utan några men :)

    Jag tror man går igenom alla faser gång på gång, men man får det att funka och tror det är bra att vara i fas 2 också även om det är mindre roligt men det stärker.

    Nu ska jag sluta svamla :)

    Kram

    SvaraRadera
  2. Peter30 maj 2015 kl. 19:36

    Du lever din dröm eller.....
    Man gör sina val. Att leva ut sin dröm brukar kosta.
    Om det är värt det? Ja det får du skriva i dina memoarer när du har distans till det hela :)
    Alla går igenom det här någon gång.
    Ta hand om dig. Träna och må bra.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...
En kommentar
Läs mer

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.
12 kommentarer
Läs mer

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).
6 kommentarer
Läs mer