Fortsätt till huvudinnehåll

Fru i ett år


Jag mötte honom på Safaris dansgolv 1997. Hans ljusa hår som en man runt ansiktet. I den virvlande dansen fångade han min blick. Jag hans. Två unga eldsjälar möttes och förenades.
Där och då inleddes vår stormiga relation. Glädje och skratt blandades med tårar och skrik. Passionen flödade och våra barn knöt kärleken samman i ett evigt förbund. Men vi blev trötta. Familjerollerna ersatte våra jag.
Vem tog hand om mest hemma? Vem jobbade hårdast? Jag, jag, jag. Och vi föll djupt.
Vi tvingade oss att prata om livet. Om oss. Det fanns bara en väg. Men skulle vi gå ensamma eller tillsammans? Orkade vi?
Två utmattade själar nickade i bifall. Vi skulle klara det. Steg för steg tog vi oss uppåt. Ibland nära att halka ned igen. Ibland ville jag knuffa tillbaka honom ned i hålet. Säkert ville han detsamma med mig.
Men vi kämpade, tog hjälp av våra vänner och sakta kom glädjen tillbaka.
Förra våren gick han ned på knä. Jag sa ja och för ett år sedan bytte vi ringar framför hundratals gäster.
Viljan är fortfarande stark men vi siktar inte längre på varandra. Vi lever sida vid sida. Som man och hustru.


Foto: Jeppe Gustafsson

Etiketter:

Kommentarer

  1. Nillis30 november 2012 kl. 11:42

    Väldigt fint skrivet. Grattis på årsdagen av erat bröllop. Mvh Pernilla

    SvaraRadera
  2. The Queen of fucking Everything30 november 2012 kl. 13:03

    Å ett snyggt par är ni och ett hejdundrande bröllop var det- stort grattis till er båda!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...
En kommentar
Läs mer

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...
Skicka en kommentar
Läs mer

Optimist, javisst!

Jag är en gul person. En motivator. Bor i övre högra hörnet. Ni som gått ledarskapsutbildningar, gjort IDI-profiler eller andra personlighetstester vet vad det handlar om. Som ledare är jag inspirerande. Positiv till förändring. Glädje som drivkraft. Som mamma är jag kärleksfull men bestämd. Sprallig och intresserad. Som vän är jag omtänksam. Ärlig och bidrar med kunskap. Och så finns det naturligtvis en hel hoper negativa egenskaper inom den kategori människa jag mallats in i. De negativa sidorna vaknar ofta när jag möter min motpol. Min motpol heter processor. I mina ögon en skeptiker. En som ifrågasätter. En som säger nej före ja. Ett neggo helt enkelt. Som den gula motivatorn jag är kan jag visa hänsyn. Lyssnar ett tag. Vill gärna komma överens. Även med motpolen. Och det går så länge vi har tålamod med varandra. För det är precis lika svårt för motpolen. Jag upplevs som överentusiastisk och ogenomtänkt i dennes ögon. I mina ledarskapsutbildningar har jag ...
Skicka en kommentar
Läs mer