...för mitt nya liv. Ni som följt mig genom åren vet ju att jag alltid börjar ett nytt liv efter nyår. Så även 2013. Motivationen är på topp, målet är satt, viktbloggen är uppdaterad och allt känns pepp. Om det inte vore för taggtråd i halsen och slem i ansiktsgångarna. Förskräckligt dålig tajming. Nåväl. Mitt nya liv följer ni där. Mitt gamla vanliga liv följer ni här.
Det är förskräckligt. Hur 17 gick det så här? Jo, med godsaker, vin och för lite träning. Nu är det naturligtvis ett par kilo vätska, men hallå... Jag är besviken på mig själv. Jag är som en missbrukare. När jag väl unnar mig så kan jag inte sluta. Det går aldrig att äta med måtta. När jag svullat i mig en godispåse kan jag sen öppna en påse ostbågar och toppa det med lite coca cola. Nej, det här går inte. Jag gav mig ut på en långpromenad. Dryga milen knallade jag. Det är ju trots allt träningen som jag måste komma igång med ordentligt igen. När jag hade en PT så kunde jag inte smita. Nu när jag kör själv är det lätt att boka av passet om något annat lockar. Och det går inte bara att småfjösa med någon timme här och där. Det måste bli rutin på skiten igen. Då, och bara då kan jag unna mig godsaker. Varje dag kommer jag bokföra min vikt här på bloggen. Jag vet att det finns motståndare till att väga sig varje dag. Men jag måste ha koll på hur kroppen svarar. Jag kommer också mäta b...
Kom igen nu honey! Orka hela vägen =)You can do it
SvaraRadera