Från blöjor till finnar

Från en kompromissvänlig pojke till en snabbväxande, uppnosig tonåring. Han ifrågasätter. Smäller i dörrar. Trycker fram överkroppen i attackställning och höjer rösten. Äldsta ungen fyller snart 14 år och har börjat visa sidor som tidigare inte varit framträdande.

I samtal om musik visar han sin långt framgående kunskap i ämnet "nya låtar". Småleende och med himlande ögon förklarar han att jag är sjukt efter med ny musik och att den där låten jag nyss lagt in på min Spotifylista är visset gammal.

Han sitter också inne med fakta om pepparkaksgubbar, SD och nationalsånger som är mer detaljerade än vad jag någonsin kunnat veta. Jag lyssnar intresserat och lägger in mina funderingar. Fakta jag i mitt yrke fått fram. Men se det duger inte. Det han läst eller hört är det senaste. Trots att hans mamma jobbar med nyheter. 

När polarna är hemma vill han visa upp vilken cool morsa han har genom att få mig att skratta och visa hur "ungdomlig" jag är. Han skojbråkar, kittlas eller retas - vilket kan vara kul - om vi är själva. När han har åskådare tar han i hårdare. Är ruffare. Och det får motsatt effekt - att jag tillslut får ge honom onda ögat och mentalt be honom backa.

Då är jag ändå skonad från de värsta utbrotten. Pappa Dennis däremot... hans tålamod testas till gränserna - varje dag. Och som den gamle elithandbollsspelaren han är Dennis, så ligger det inte för honom att förlora en fajt. Och där står dom. Mitt emot varandra tornar de upp sig. Wille snart lika stor som en vuxen. Dennis stor som en vuxen. Och samtidigt som blixtarna viner i luften kan jag inte låta bli att förundras. 

Vad hände med den lille snubben som gjorde oss till en treenighet när jag och Dennis bara var i 20-årsåldern? Killen som plockade varenda blomma han såg på vägen till dagis. Killen som med sina bruna ögon charmade skiten ur alla han mötte genom sin vänlighet. Killen som lyssnade fascinerat på mina berättelser och livsviktiga råd.

Idag kallas han "Bieber". Lägger upp bilder på Instagram och hoppas på många likes. Spelar hockey, men längtar till sommarens "Dreamhack". Fixar håret till perfektion och skaffar nya skärmlösen till mobilen varannan dag. Han pratar om att stänga in fisar i flaskor och Lamborghini Gallardo är bilen han ska köpa med pengar han tänkt tjäna genom extrajobb på McD när han fyller 15. Och han himlar åt mina råd.

Han behöver inte längre hållas i handen. Han klarar sig själv. Nästan. Och den där charmiga killen finns kvar. Han är bara lite äldre. Lite visare. Och lite drygare.