Fortsätt till huvudinnehåll

Stäng av kranen!

Tänk er följande scenario. Jag och Dennis kommer hem från jobbet och ska vardagssnacka. Han ställer en fråga om hur jag haft det på jobbet och jag börjar svara. Då hör jag hur han skruvar på kökskranen på högsta fräs och sekunder senare skriker han "Va! Jag hör inte. Du får komma hit!".

Ett scenario till. Vi har en lördagseftermiddag snack om kvällens planer. Han ställer en fråga. Ställer sig i duschen och när jag precis börjat svara, så drar han på vattnet i duschen och hojtar "Kom hit, jag hör inte".

Och innan läggdags är det dags igen. Då när vi ska prata om morgondagen, drar han på full fräs och börjar borsta tänderna och förutom vattnet så har han då också en ivrigt viftande borste i munnen som blockerar ljudet in i öronen.




Jag tror det är ett trick för att få ha mig nära hela tiden. För på det här viset så kretsar jag nära honom hela tiden. För att han ska höra och sen i efterhand inte kunna säga:

"Nej, det har du aldrig sagt. Det har jag aldrig hört."


Kommentarer

  1. Haha, känner igen det där. Det är precis likadant här hemma! :D

    SvaraRadera
  2. Haha. Aj vad jag känner igen det.

    SvaraRadera
  3. å jag som trodde att det bara är vi som är så knasiga, för jag skulle kunna vara "Dennis" :D

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).