Fortsätt till huvudinnehåll

Dagen före nästa år


Börjar dagen med en kaffe vid datorn, som vanligt när jag är ledig. Det är nog bästa stunden på dagen tror jag. Uj uj uj, vad jag njuter av att vara själv. Mammaliv i all ära. Visst barnen är stora. Men de kräver ju svar på sina frågor, typ hela tiden. Puh.

Om en stund drar jag till solen (konstgjord) och sen ska jag trängas med alla andra på Ica Maxi. Jag ska inte köpa mer än créme fraiche och blåbär så jag borde komma därifrån levande. Frågan är om jag inte ska ta mig till en liten butik istället, när jag tänker efter... Får se.

Sen ska jag fundera på vad jag ska ha på mig imorgon. Jag har bestämt mig för att inte köpa något nytt. Jag ska med andra ord leta i garderoben efter en blåsa som känns tillräckligt festlig. Jag äger inte så mycket sådant. Tro det eller ej.

Lillungens rum ska pimpas också. Hon har kastat ut dockorna och vill ha in ungdomssakerna, som hon uttrycker det.

Jag ska även hinna med att göra någon slags summering av året som gått och även be om er hjälp i en fråga som är mycket viktig. Det kommer senare idag här på bloggen. Hoppas ni kommer tillbaka ikväll!


Kommentarer

  1. morgonstund har guld i mun!

    SvaraRadera
  2. Klart grabben ska sova så han är pigg när han ska storstäda inför nyåret sen ;-)

    Gott Nytt År och tack för det här året- kram!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Optimist, javisst!

Jag är en gul person. En motivator. Bor i övre högra hörnet. Ni som gått ledarskapsutbildningar, gjort IDI-profiler eller andra personlighetstester vet vad det handlar om. Som ledare är jag inspirerande. Positiv till förändring. Glädje som drivkraft. Som mamma är jag kärleksfull men bestämd. Sprallig och intresserad. Som vän är jag omtänksam. Ärlig och bidrar med kunskap. Och så finns det naturligtvis en hel hoper negativa egenskaper inom den kategori människa jag mallats in i. De negativa sidorna vaknar ofta när jag möter min motpol. Min motpol heter processor. I mina ögon en skeptiker. En som ifrågasätter. En som säger nej före ja. Ett neggo helt enkelt. Som den gula motivatorn jag är kan jag visa hänsyn. Lyssnar ett tag. Vill gärna komma överens. Även med motpolen. Och det går så länge vi har tålamod med varandra. För det är precis lika svårt för motpolen. Jag upplevs som överentusiastisk och ogenomtänkt i dennes ögon. I mina ledarskapsutbildningar har jag ...