Fortsätt till huvudinnehåll

Lucka 1-9

1. Berätta om dig själv.
Jag heter Anna Malmborg. Gift med Dennis sen ett år tillbaka. Vi har snart varit tillsammans i 15 år. Tillsammans har vi två barn - William och Thea. Jag har en pappa, en styvpappa, en död mamma, en extramamma, sex bröder, nästan lika många svägerskor och fyra brorsbarn. Jag jobbar på Östgöta Correspondenten sen fem år tillbaka. Innan dess på TV4. Jag gillar att shoppa. Är träningsperiodare. Morgonpigg. Kvällstrött. Forcerad. Målmedveten. Pedagogisk med de flesta. Dock inte min man.


2. Berätta om staden du bor i.
Linköping är staden där jag slagit rot. Efter att ha flyttat över 30 gånger i mitt 36-åriga liv så kände jag att det var dags att landa. Plus med Linköping är storleken. Den är inte så liten att alla känner till dig, men heller inte så stor att du blir helt anonym. Besöker du stan bör du ta en titt på Domkyrkan, ta en fika på berget, strosa i Trädgårdsföreningen eller längs Stångån, besöka utställningen IT-ceum och Cloettaboden i Gamla Linköping. 


3. Berätta om din bästa vän.
Jag har flera bästa vänner. Alla är mycket olika men alla mig väldigt kära. Ingen nämnd ingen glömd.


4. Berätta om en person du beundrar.
Jag beundrar min mamma. Att uppfostra och ta hand om fem barn kan inte varit lätt. Hon gjorde det alltid med varm hand. Jag önskar hon fanns i livet så jag kunde fråga henne hur hon gjorde. Hur hon orkade.


5. Berätta vem var du för ett år sen.
Då var jag precis nygift. Jag var helt utpumpad mentalt, men mycket nöjd. 


6. Berätta vilka bloggar du läser.
Jag läser många bloggar även om de är färre idag än förr. Jag hinner helt enkelt inte. Men här är ett axplock av alla bloggar jag besöker, i princip dagligen:











7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
Familjen Malmborg. Jag gillar bilden för att det är en av få där vi alla är samlade. Dessutom finklädda. 


8. Berätta vilket som är ditt favoritplagg.
Mitt favoritplagg är stretchjeansen. Mycket skönt för en fläskig kropp.


9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
Jag gillar "Lucky ones" med Lana del Rey. Den tröttnar jag inte på som jag annars snabbt gör med andra låtar jag missbrukar.

Kommentarer

  1. Roligt att få läsa lite nytt om dig.

    SvaraRadera
  2. Roligt att du också kör! Och skoj att bli omnämnd! Kram på're! :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.