Älskade Ellinor. Älskade omtänksamma människa. Du som tog emot mig i mina kängor, blekta hår och bomberjacka när jag vilsen letade mig in på den stora skolan i okända staden Linköping.
Du som bjöd mig sova över i din hundhåriga soffa. Du som bad mig komma och avlägsna en läskig nattfjäril som du dödat under en telefonkatalog. Du som tröstade mig när kärlekens ljumma tårar trillade. Du bjöd på räkgrytor, ostbågar och efterföljande kräkningar. Du som tog mig till Greklands stränder. Vi sjöng. "We gonna eeeeelooop...".
Älskade Ellinor. Du såg in i min själ. Du ställde frågorna ingen annan ställde. Tvingade mig att känna efter. "Fly inte Anna". Men det var Du som flydde. Till London. Till Stockholm. Vår kärlek kunde vacklat. Men inte. Idag är vi mammor. Du jobbar på Kanal 5. Du undrar vad jag gör på "print". Våra samtal är obegripliga. För alla andra. För oss betyder de allt i världen.
Du. En syster. En älskad vän. I helgen är det du och jag. Bara du och jag. Igen.
Ellinor + Anna = Sant |
Nio liter Martini. |
Glad. |
Martini. |
Kommentarer
Skicka en kommentar