Fortsätt till huvudinnehåll

Semesterbalansen

Om ett dygn, ganska exakt, åker vill ned till Sangrians förlovade land. Spanien. Vi var där även förra sommaren. 16 dagar. I år ska vi vara där i tre veckor. I 21 dagar ska familjen "olika viljor" hålla semesterglädjen intakt. En omöjlighet, jag vet. Men strävan efter att vilja behålla semesterglädjen är viktig. Annars spårar vi ur.
Det viktigaste är att hålla sömn- och sockerdjävulen på avstånd. Att peta i barnen, hur stora de än må vara, lite att äta var tredje timme. Att få dem att somna skapligt, även om de ljumma nätterna lockar till sudd in på gryningens småtimmar. Det kallas att förebygga. Förebygga kaos, gråt och såriga hjärtan.

Det är mitt ansvar.

Jag packar badväskor. Glömmer inte cyklopen. Jag stoppar ned solskydd för ljusare kroppar, mörkare kroppar, läppar och ansikte. Vattenflaskor som frusit under natten tas med. Dricka varmt vatten är ju ett elände. Tycker vissa i familjen. Jag tar ett par solstolar under armarna, badväskan över axeln, på med solbrillor och sen drar jag. Utan familjen. De får vakna en i taget.

Barnen är stora nu. De letar sig ut från den solvarma bostaden själva när sömnen gjort sitt i deras kroppar. De tar sig ned till stranden med sömndrucken blick. Sökande efter mamma.

Och där sitter jag. I en solstol. Med en öl i ena handen och den andra ivrigt vinkande mot mina ungar.

"Det är en strålande dag", utbrister jag.

"Mmm, har du solskydd...", svarar dom.







Kommentarer

  1. 3 veckor i solen låter fantastiskt, och du verkar ha en klok plan för att ni alla ska överleva... mammans "plikt" kanske... men jag förstår din önskan om att det ska flyta på och skulle nog göra samma förebyggande rutin, även om det inte alltid är kul att böja sig baklänges hela tiden...
    Hoppas du har det skönt,
    - och vilka fina stora barn du har ;-)

    SvaraRadera
  2. Så härligt med 3 veckor!!!! Men jag förstår också alla dessa viljor...skratt och gråt! Och andra problem när barnen blir större :)
    Hoppas ni får njuta alldeles fantastiskt!

    SvaraRadera
  3. Det är inte att säga att allt är fake rolex rosor med armbandet. Det finns ett par frågor. Först, och det här är en mindre, slutlänkarna är korta och snubbla, så fake Rolex när de möter ärendet ser slutlänkarna underdimensionerade, eftersom de inte flyter med topparna på tapparna. Jag kom rolex replica över detta snabbt och kritade det upp till en designgris. Mitt enda riktiga klagomål är det stämplade låset. Det är perfekt funktionellt och Rolex replica har mikrojusteringshål, så det fungerar som förväntat. Men vid priset på $ 1000 ser vi att många märken ökar sitt låsspel och erbjuder solida, fräsade rolex kopia spännen och mikrojustering on-the-fly. Låset tar inte bort min glädje av stycket och det kan hävdas att det stämplade fake cartier låset är mer lämpligt på en vintageinspirerad dykare, men jag skulle ändå ha föredragit något fake IWC mer fast.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).