Fortsätt till huvudinnehåll

Köpa lycka för pengarna

Lycka sitter inte i det materiella. Jag växte upp i en familj som stundom hade en usel ekonomi där inte ens mjölk kunde tas som en självklarhet.
Fick jag ett par nya byxor så var det inte balla Levi´s utan det billigare alternativet. Jag brydde mig inte så mycket. Nej, tyckte mest synd om mina föräldrar som inte kunde ge alla fem barn det de helst önskade. Jag kutade lika gärna runt i ett par Crocker som Levi´s. Det spelade inte så stor roll.

Enda gången jag kände mig ledsen över situationen var den gång när jag fyllde tio år och hade önskat mig en cykel. Den där rosa med bockstyre och tio växlar. Efter morgonens skönsång skulle jag gå ned i hallen där min present väntade, och jag förstod precis. De hade lyckats få till pengar och köpt mig en cykel. Och mycket riktigt, det hade dom.
I den tidiga morgonsolen stod en begagnad damhoj. Välputsad och hel. Men det var inte den rosa dröm jag sett framför mig. Jag tror mina föräldrar såg min besvikelse, även om jag försökte dölja den. Oh, vad jag försökte dölja den. Jag ville inte verka otacksam. Jag förstod att även en begagnad cykel kostat dom mycket. Men jag var ledsen och tänkte på den dag då vi med klassen skulle cykla iväg på utflykt. Vad skulle kompisarna säga?

Idag är jag själv förälder och kan minnas den där känslan i hallen som igår. Men jag är lyckligt lottad. Jag kan ge mina barn nya brallor och cyklar. Slipper se deras ledsna ögon när de får det "näst bästa".
Men över lag är jag rätt sparsam med nya saker till barnen. De får det de behöver, men inte mer. De har aldrig fått leksaker på andra dagar än födelsedagar och julafton. Inte av mig. Då har de fått spara till det själva.
Jag gör dom ingen tjänst annars. De måste lära sig att lycka inte är ett par nya brallor. Lyckan finner du i dig själv. I naturen. I upplevelserna. De små ögonblicken tillsammans med dem du älskar.

Men sen har jag alltid varit okomplicerad. Jag är nog född sådan. Så när det var dags för cykeldag med klassen log jag igen och cyklade glatt iväg på äventyr. På en gammal mörkröd damhoj, som jag idag skulle betala dyra pengar för att äga.
                                   




Verkligen inte. Men det underlättar...
                                 

Shorts, spetsklänning och armband från Vila. Skänker glädje, men inte lycka.  Eller jo förresten. Lite lycka också. 
                                 

Kommentarer

  1. Vilken härlig berättelse!!!! Och vilken snygg klänning :)

    SvaraRadera
  2. Lite så är det här också...
    - med 4 st finns det inte möjlighet, även om mannen tjänar bra... Förhoppningen är ju att barnen värdesätter pengar och saker lite mer... ;-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.