Fortsätt till huvudinnehåll

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt.
Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det. 
Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil? 

Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medierna. Facebook, Twitter, LinkedIn... 

Fördelarna är stora. Såklart. Annars skulle vi inte vara så många som hängde där. Att ha tillgång till så många människor, så mycket erfarenhet och kunskap bara några knapptryckningar bort, det är ovärderligt. I alla fall i mitt jobb där vi i tid och otid ska ha tag på olika kompetens för att tycka till om allt möjligt. De så kallade casen är viktiga för journalistiken. 

Att jag sen blivit vän med en hoper människor jag lärt känna på nätet är en annan fördel. Människor jag annars aldrig skulle träffat. I februari ska jag till Värmland och hälsa på ett par av dom. 

Trots det tycker jag filmen är bra. Budskapet är viktigt. Det finns ett liv utanför mobilen. Som också förtjänar din uppmärksamhet. 

Jag håller min balans. Och du håller din. Då mår vi och vår omgivning bra. 

Etiketter:

Kommentarer

  1. Anonym10 januari 2014 kl. 16:09

    Hej Anna... Men vad händer med alla de människor vi har nära, runt omkring oss, som vi inte ser när vi är fokuserade på att titta i våra phones och snacka i cyberspace? Missar vi inte någonting väldigt viktig där?
    /Monica

    SvaraRadera
  2. Helena m. 415 januari 2014 kl. 13:39

    Jag använder FB ganska mycket, mest läser jag vad andra skriver eftersom jag efter flytten till Spenaten för ett par år sen inte har samma dagliga kontakt med alla vänner i Stockholm längre, men de är ändå så nära och kontakten är så enkel att hålla, man är ju direkt inne i deras vardagsrum med ett klick så att säga...
    Tror jag håller en "bra" balans mellan närvaro på nätet och i verkligheten, jag har ju barn i den åldern att de fortfarande "kräver" riktig kontakt... :-D
    ...men tiden man surfar på nätet har ju en tendens att flyga förbi, vare sig man googlar recept, träningsinspiration eller bara slösurfar efter nyheter och skvaller... ibland tittar man förvånat upp och undrar vad som hände...
    Just nu längtar jag mest efter friska bihålor så jag kan hänga på allas inspirerande träningspass, bland annat i den där 120/150-träningspassgruppen på FB (eller var det 300...) ;-)
    http://mittispenaten.blogspot.se/2014/01/inspirera-mera-del-1.html

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli
Skicka en kommentar
Läs mer

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).
6 kommentarer
Läs mer

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.
Skicka en kommentar
Läs mer