Fortsätt till huvudinnehåll

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt.

Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det. 
Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil? 

Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medierna. Facebook, Twitter, LinkedIn... 

Fördelarna är stora. Såklart. Annars skulle vi inte vara så många som hängde där. Att ha tillgång till så många människor, så mycket erfarenhet och kunskap bara några knapptryckningar bort, det är ovärderligt. I alla fall i mitt jobb där vi i tid och otid ska ha tag på olika kompetens för att tycka till om allt möjligt. De så kallade casen är viktiga för journalistiken. 

Att jag sen blivit vän med en hoper människor jag lärt känna på nätet är en annan fördel. Människor jag annars aldrig skulle träffat. I februari ska jag till Värmland och hälsa på ett par av dom. 

Trots det tycker jag filmen är bra. Budskapet är viktigt. Det finns ett liv utanför mobilen. Som också förtjänar din uppmärksamhet. 

Jag håller min balans. Och du håller din. Då mår vi och vår omgivning bra. 

Kommentarer

  1. Hej Anna... Men vad händer med alla de människor vi har nära, runt omkring oss, som vi inte ser när vi är fokuserade på att titta i våra phones och snacka i cyberspace? Missar vi inte någonting väldigt viktig där?
    /Monica

    SvaraRadera
  2. Jag använder FB ganska mycket, mest läser jag vad andra skriver eftersom jag efter flytten till Spenaten för ett par år sen inte har samma dagliga kontakt med alla vänner i Stockholm längre, men de är ändå så nära och kontakten är så enkel att hålla, man är ju direkt inne i deras vardagsrum med ett klick så att säga...
    Tror jag håller en "bra" balans mellan närvaro på nätet och i verkligheten, jag har ju barn i den åldern att de fortfarande "kräver" riktig kontakt... :-D
    ...men tiden man surfar på nätet har ju en tendens att flyga förbi, vare sig man googlar recept, träningsinspiration eller bara slösurfar efter nyheter och skvaller... ibland tittar man förvånat upp och undrar vad som hände...
    Just nu längtar jag mest efter friska bihålor så jag kan hänga på allas inspirerande träningspass, bland annat i den där 120/150-träningspassgruppen på FB (eller var det 300...) ;-)
    http://mittispenaten.blogspot.se/2014/01/inspirera-mera-del-1.html

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Vikthets och bröllop

Ni som följt mig ett tag vet att jag inför det här bröllopet jobbat som en tok med att gå ned i vikt. Vissa perioder har det gått riktigt bra, för att i nästa stund balla ur fullständigt. Som ni förstår har ju alla i min närhet fått dras med mig och mina idéer. Mina kollegor inte minst. Så på bröllopet visade dom filmen - "En dag i Annas liv". Jag tänkte visa vissa delar av den här.  Några scener är av det slag att det inte passar sig för ett offentligt forum. Men ni kommer förstå grejen. I slutet av filmen får ni också se en del av vigseln. Vill bara poängtera att det är mitt skratt ni hör genom filmen. Jag lurade att tro att det skulle användas till ett tv-program. Icke. Det var till den här filmen. Håll till godo. 

Hon vandrade vidare

En varm sommardag stod du på verandan med armarna utsträckta i ett välkomnande. Du kramade mig hårt och bad mig vinka hej då till mamma. Du la handen på min axel och ledde in mig i köket där köttgrytan puttrade på spisen.  När vi ätit åkte vi ut med båten. Salta skärgårdsdofter. Du satt i fören och log. Min flytväst var för stor och luktade illa, men att få slippa var inte ett alternativ för dig.  Näten lades i och vi tog oss tillbaka till bryggan. Din trygga hand och hjälpte mig upp på fast mark. På knastrande grusvägar gick vi tillbaka till huset. Jag stannade i trädgården. Drog upp en morot som jag sköljde i trädgårdsslangen på sidan av huset. Knaprande gick jag vidare och tittade på sommartavlan.  Insekter som surrar, dofter av svensk sommar, kor som råmar på avstånd, solen på väg ned. När kvällen kommer samlas vi vid TV:n. Jag sitter i ditt knä och du övar bokstaven "r" med mig. Jag försöker. Och misslyckas. Och försöker igen. Du visar tålmodigt vägen och ...