Fortsätt till huvudinnehåll

Look up istället för ned

Vi använder GPS i mobilen. Vi delar bilder på våra barns födsel, våra förlovningsringsprydda händer och kistor där våra kära tar sin sista vila.

Vi tittar på film, spelar spel, sms:ar och gillar andras inlägg.

Vi letar reakläder, bokar taxiresor och betalar räkningar.

 Vi filmar, fotar och redigerar våra alster i de bästa fotoapparna.

En nysläppt video på Youtube klättrar raketartat på delningslistor. Sen den 25 april har den setts 10, 5 miljoner gånger. Filmen handlar om precis det här. Att vi går med näsan i mobilerna istället för att ta mänsklig kontakt.

Det händer ibland att det publiceras sådana här filmer. Det är tacksamt för en filmmakare. För alla känner igen sig och just den här spelar på våra känslor. Alla förfasas över att vi har blivit sådana som filmen påtalar. Och sen...

...så delar vi på Facebook. Och går än en gång emot videons sensmoral. För kära vänner. Vi är fast. Och vi är fast på grund av att det är jävligt praktiskt att boka taxiresan via appen. Det går fortare att hitta med hjälp av gps och att föra över pengar mellan konton har blivit en ren livsnödvändig funktion.

Att vi däremot klickar in oss på Facebook, Twitter och Instagram så fort telefonen ligger i näven. Det är rubbat. Och där finns tid att hämta om du bara tittar upp från mobilen. Tiden kan du  använda till att krama dina barn, ringa gamla mormor eller ha en picknick med en kär vän. Tid att älska.

Men jag tänker fortsätta sätta näsan i mobilen och låta gps:en leda mig när jag letar efter Stockholmshotellet.


Foto: Lena Carmesten 


Kommentarer

  1. Slå en pling så kan jag guida dig i betongdjungeln ;) kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det kanske jag gör nästa gång. :) Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt. Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det.  Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil?  Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medie...

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...