En palett av egenskaper

Sitter på ett café. Lyssnar på ett samtal bredvid. Två unga tjejer pratar om en tredje tjej. Den tredje är tydligen taskig mot sin pojkvän. Hon är ingen trevlig person alls. Hon är osympatisk och elak. Nyanserna i samtalet är inte många. Den tredje är svart.

Jag vill avbryta tjejerna. Fråga dem om orsaken till den tredjes svärta. Om det finns omständigheter de inte känner till. Jag vill be dem fundera över sina egna sidor. Om de hade uppskattat liknande samtal om dem.

Med det är så vi människor fungerar. Använder andras tillkortakommanden för att sudda våra egna misstag. De två tjejerna är unga. De har mycket kvar att lära. De kommer samla på sig erfarenheter som med åren dämpar deras lust att döma andra. Vad vet vi egentligen om en människas innersta? Om orsakerna till en handling? Ingenting. Absolut ingenting.

Och någon gång i livet är vi alltid den tredje personen. Den svarta. Den det pratas om. Igår var det min dotter. Jag bad henne berätta hur det kändes. Hon var besviken. Ledsen. Jag bad henne minnas känslan och plocka fram den när hon sitter som nummer ett eller två i framtiden. Jag vill lära henne att ingen är svart eller vit. Att alla bär på en palett av färger. En palett av egenskaper.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid. Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende! Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover. Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan. Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Läs mer

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt. Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det. Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil? Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medie...

Läs mer

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit. Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor. Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler. Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Läs mer

Anna Björk

Leta i den här bloggen