Fortsätt till huvudinnehåll

Livet 2.0


I 17 år levde vi tillsammans. I 17 år växte vi upp tillsammans. Vi stapplade in i vuxenlivet. Tog körkort, köpte bil, födde barn, köpte hus, pluggade, födde ett barn till, bytte jobb, sålde hus, köpte större hus, uppfostrade, skrattade, sårade, sårades, älskade, förlät. När vi gick skilda vägar var ensamheten en tid till eftertanke. En tid att dra slutsatser och lärdomar om mig själv. Identifiera mina goda och sämre sidor. Egenskaper som i grunden är goda kan växla till det motsatta för min omgivning. Självständig, men kan uppfattas som undflyende. Godhjärtad, så länge det förtjänas. Humoristisk, kanske snudd på barnslig. Kunnig, men kan verka allvetande. Pratglad, kan döda andras ord. Lyssnande, så länge du kan hålla mig intresserad. Social, om det tillför något.
Förr visste jag inte vem jag var. Det vet jag idag. Kan balansera mina egenskaper för omgivningens skull. Utan att ge avkall på den jag är.
Med den vetskapen gick jag in i en ny relation. Med en man som är som jag. Imorse vaknade jag tidigt. Betraktade hans rofyllda ansikte. Tänkte på våra drömmar, våra barn, att vara en del av deras liv, glädjas och oroas, tänkte på våra resor, sådana vi gjort och sådana vi planerar, och våra vänner.
Vi går in i livet 2.0. Tvåsamhet är roligare än ensamhet. Jag är trygg. Om världen skälver så står jag pall. På lördag får jag symbolen för vårt framtida liv tillsammans. En ny ring på mitt finger. Lyckoruset finner inga gränser. Med oss vid altaret finns våra barn och bland våra gäster finns mina barns far, hans kärlek och deras lille son. Livet 2.0 börjar bra!

Kommentarer

  1. Grattis till det stundande bröllopet!

    SvaraRadera
  2. Vad fint! Att kunna börja om med nya insikter och framförallt att när det är barn med i bilden att du och ditt ex är så nära fortfarande att han och hans nya liv också får plats i allt. Till och med under din nya vigsel! Grattis och lyckönskningar!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

76 kg

Det är förskräckligt. Hur 17 gick det så här? Jo, med godsaker, vin och för lite träning. Nu är det naturligtvis ett par kilo vätska, men hallå... Jag är besviken på mig själv. Jag är som en missbrukare. När jag väl unnar mig så kan jag inte sluta. Det går aldrig att äta med måtta. När jag svullat i mig en godispåse kan jag sen öppna en påse ostbågar och toppa det med lite coca cola. Nej, det här går inte. Jag gav mig ut på en långpromenad. Dryga milen knallade jag. Det är ju trots allt träningen som jag måste komma igång med ordentligt igen. När jag hade en PT så kunde jag inte smita. Nu när jag kör själv är det lätt att boka av passet om något annat lockar. Och det går inte bara att småfjösa med någon timme här och där. Det måste bli rutin på skiten igen. Då, och bara då kan jag unna mig godsaker. Varje dag kommer jag bokföra min vikt här på bloggen. Jag vet att det finns motståndare till att väga sig varje dag. Men jag måste ha koll på hur kroppen svarar. Jag kommer också mäta b...

Tävling!

Julfester, glöggmingel och senare nyårsfest. Nu har du chansen att vinna en flaska "Pigga ögon" som sägs motverka mörka ringar under ögonen. Läs mer här. Jag har tre flaskor som skall hitta nya ägare. Flaskorna köpte jag till bröllopet och skulle lottats ut på festen. Men jag tänkte att ni alla skulle få chansen istället! För att tävla gör du detta: 1. Kommentera här 2. Tipsa om tävlingen på blogg/Facebook/Twitter 3. Följ min blogg - om du vill! ;) Jag drar vinnaren på söndag kväll - klockan 18.00. Då kan ni ha era flaskor i brevlådan lagom till julfesterna nästa vecka.

Jag vacklar...

Ingen vikt och stegstatus idag. Jag har tappat fokus. Jag har ingen PT som härjar på mig och det hade stor inverkan på mig. Nu har jag ett sådant oerhört sug efter sötsaker så det är inte klokt. Det känns inte roligt alls. Jag vet att jag är i en svacka. Ups n downs. Ni vet hur det är. Jag lär resa mig, men jag behöver kanske ett och annat peppande ord på vägen...lämna gärna det om du vill.