Fortsätt till huvudinnehåll

Jag är Simson

Simson var herrens ängel. Känd för sin fysiska styrka, som satt i det långa håret.

Det är ungefär så mycket jag vet om Simson. Med en kyrklig bakgrund borde jag kanske kunna mer. Men hey. Jag har i alla fall läst hela bibeln. Ja, även Moseböckerna. Det är den tyngsta delen. Ingen actionfylld start där inte.

Huruvida styrkan är fysisk i mitt fall tåls att diskutera. Men mentalt anser jag mig tillhöra eliten. Den mentala styrkan byggs upp när livet vacklar. För varje motgång levlar du upp. Men så händer det där som ändå tar tag i dig. När du måste koppla på positiviteten på max för att ta dig framåt.

Då hittar jag min energidepå i naturen. Går ut i höstsolen. Blickar upp mot de färgsprakande löven i träden. Ser dem tappa taget en och en. Nu är det tid för vila. För naturen. För mig.

Årstidens växlingar och variation. Jag har lärt mig älska dessa. Guds natur ger mig kraft. Lycklig över att få uppleva ännu en höst. Ännu en vinter. Ännu en vår och sen min favorit... sommaren.

Det är i det lilla du finner energin som fyller på depån med positivitet. Som tar dig vidare. Mot nya erfarenheter och en ny level i livet.


Tack Belle för Simson-hår.
                                         


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Optimist, javisst!

Jag är en gul person. En motivator. Bor i övre högra hörnet. Ni som gått ledarskapsutbildningar, gjort IDI-profiler eller andra personlighetstester vet vad det handlar om. Som ledare är jag inspirerande. Positiv till förändring. Glädje som drivkraft. Som mamma är jag kärleksfull men bestämd. Sprallig och intresserad. Som vän är jag omtänksam. Ärlig och bidrar med kunskap. Och så finns det naturligtvis en hel hoper negativa egenskaper inom den kategori människa jag mallats in i. De negativa sidorna vaknar ofta när jag möter min motpol. Min motpol heter processor. I mina ögon en skeptiker. En som ifrågasätter. En som säger nej före ja. Ett neggo helt enkelt. Som den gula motivatorn jag är kan jag visa hänsyn. Lyssnar ett tag. Vill gärna komma överens. Även med motpolen. Och det går så länge vi har tålamod med varandra. För det är precis lika svårt för motpolen. Jag upplevs som överentusiastisk och ogenomtänkt i dennes ögon. I mina ledarskapsutbildningar har jag ...