Fortsätt till huvudinnehåll

Karga land


"Du uppskattar inte värmen när du inte upplever kyla"

Så brukar folk säga när jag säger att jag skulle kunna tänka mig en permanent flytt till varmare breddgrader. Och så kan det kanske vara. Men en sak är säker. I den här kylan fungerar jag inte som vanligt. Den sociala Anna går in i en slags dvala. Jag går på sparlåga. Använder så lite energi som möjligt för att överhuvudtaget överleva vintern. Det låter kanske drastiskt, och visst överdriver jag något men i sak stämmer det.
När folk på sommaren klagar över värmen så spatserar jag lycklig omkring och besväras inte det minsta. När vi är utomlands och alla vill ligga nära vattnet för att inte smälta bort kan jag ge mig ut på en shoppingrunda på solvarma gator.
Så när termometern visar -20 grader är jag mycket glad över att vi har ett digert vedförråd. Utan en brasa i detta vindpinade iskalla land, skulle jag redan flyttat till värmen. Men en vacker dag...





Kommentarer

  1. Håller med dig. Kylan är överskattad tom av de som säger sig föredra värmen.

    SvaraRadera
  2. Vad olika man kan va. Jag trivs som bäst på vintern och gömmer mig hellre undan stark sol och värme under sommaren. Men sen är jag född blekfis och bränner mig på nolltid och det här med att svettas har jag aldrig uppskattat =)

    SvaraRadera
  3. Nja. Hellre kallt o snö än blask o svart ute. Men det är klart. Allt med motto i mellanmjölkens land :-)
    Du må tro vad brasorna brunnit i helgen här oxå. Inget är skönare att efter en promenad ute få tina bort rimfrost i håret framför en go brasa och en Latte!!!
    Mmmmmm

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt. Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det.  Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil?  Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medie...

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...