Shit så trött jag är. Barnen också. Vi har sovit några timmar på hotell nr 1. Dennis har inte sovit en enda minut. Det blir lattjo ikväll. Här är klockan halv sex på eftermiddagen.
Det är förskräckligt. Hur 17 gick det så här? Jo, med godsaker, vin och för lite träning. Nu är det naturligtvis ett par kilo vätska, men hallå... Jag är besviken på mig själv. Jag är som en missbrukare. När jag väl unnar mig så kan jag inte sluta. Det går aldrig att äta med måtta. När jag svullat i mig en godispåse kan jag sen öppna en påse ostbågar och toppa det med lite coca cola. Nej, det här går inte. Jag gav mig ut på en långpromenad. Dryga milen knallade jag. Det är ju trots allt träningen som jag måste komma igång med ordentligt igen. När jag hade en PT så kunde jag inte smita. Nu när jag kör själv är det lätt att boka av passet om något annat lockar. Och det går inte bara att småfjösa med någon timme här och där. Det måste bli rutin på skiten igen. Då, och bara då kan jag unna mig godsaker. Varje dag kommer jag bokföra min vikt här på bloggen. Jag vet att det finns motståndare till att väga sig varje dag. Men jag måste ha koll på hur kroppen svarar. Jag kommer också mäta b...
Haha,jag kan också spreta på tårna!
SvaraRaderaJa usch så trött man blir av tidsskillnaderna. Men fy tusan vad det där ser skönt ut!
SvaraRaderaSnart är ni pigga igen- det blir man av solen :)
SvaraRaderaJag hatar dig.
SvaraRaderaNej anna så får man inte säga ;)
SvaraRaderaNjut och avundsjuk är jag också. Ser så härligt ut.
Nej usch det var dumt. Jag gillar Anna. När hon är i Sverige.
RaderaÅh vad härligt det ser ut!
SvaraRaderaDet ser ju helt underbart ut! Och vad gulligt att spreta med tårna!! Hahaha!
SvaraRadera