Fortsätt till huvudinnehåll

Ögonfransförlängning - före och efter

 Nu slipper jag mascara några veckor framöver. Igår gjorde Belle mina fransar jättelånga genom att förlänga dom. Jag envisades med att göra dom riktigt långa, så jag slipper lösögonfransar på fester. Det är ju en smaksak hur man vill ha det. En del vill ha naturlig look. Andra är mer vågade. Det finns till och med glitterfransar som man kan sätta fast. Jag ställde några frågor till Belle under de två timmar det tog att sätta fast dessa fransar - ett strå i taget.



Hur länge har du kunnat det här?
I ett par år snart. Jag är en rastlös person och trodde inte jag skulle klara av att sitta så koncentrerad i ett par timmar. Men jag tycker det är kul.

Vad är det du sätter fast och hur går det till?
En del fransar köper man i burk, men så finns det sådana som kallas "false mink" som är bättre och väldigt likt äkta minkhår. Sådana använder jag. Äkta mink är en del allergiska mot. Stråna, som sitter fast på en tejpremsa, sätts fast ett efter ett med ca en millimeter till hårroten. Man fäster extrastrået på ditt egna hårstrå med ett supersnabbt lim.Det är syntethår. Det finns äkta mink också, men en del är allergiska. Stråna, som sitter fast på en tejpremsa, sätts fast ett efter ett med ca en millimeter till hårroten. Man fäster extrastrået på ditt egna hårstrå med ett supersnabbt lim. 

Det gäller att vara snabb och säker på handen?
Ja, det tar två sekunder innan limmet har torkat. Men när man gjort det här så många gånger som mig så går det bra.

Vad händer om strået hamnar fel?
Då kan man använda en särskild remover som lossar strået som hamnat fel. 

Man måste blunda hela tiden, brukar folk somna?
Ja, det händer hela tiden (vilket även hände mig). 







Efter en natt med fransar kan jag säga att det är en fördel om du sover på rygg. Jag återkommer med mer utförlig utvärdering efter ett par veckor.

                  

         

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...
En kommentar
Läs mer

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...
Skicka en kommentar
Läs mer

Optimist, javisst!

Jag är en gul person. En motivator. Bor i övre högra hörnet. Ni som gått ledarskapsutbildningar, gjort IDI-profiler eller andra personlighetstester vet vad det handlar om. Som ledare är jag inspirerande. Positiv till förändring. Glädje som drivkraft. Som mamma är jag kärleksfull men bestämd. Sprallig och intresserad. Som vän är jag omtänksam. Ärlig och bidrar med kunskap. Och så finns det naturligtvis en hel hoper negativa egenskaper inom den kategori människa jag mallats in i. De negativa sidorna vaknar ofta när jag möter min motpol. Min motpol heter processor. I mina ögon en skeptiker. En som ifrågasätter. En som säger nej före ja. Ett neggo helt enkelt. Som den gula motivatorn jag är kan jag visa hänsyn. Lyssnar ett tag. Vill gärna komma överens. Även med motpolen. Och det går så länge vi har tålamod med varandra. För det är precis lika svårt för motpolen. Jag upplevs som överentusiastisk och ogenomtänkt i dennes ögon. I mina ledarskapsutbildningar har jag ...
Skicka en kommentar
Läs mer