Fortsätt till huvudinnehåll

Girls night out


                     
Det händer inte så ofta. För varför vill man bara hänga med tjejer? Nej, oftast är det män och kvinnor blandat. Men någon eller ett par gånger per år samlar vi ihop oss. Gaddar ihop oss så satt säga. En salig blandning kvinnor. Några känner varandra. Andra är helt nya inför varandra. Glädjen att se mina vänner från olika håll knyta kontakter på Facebook efteråt är en sann fröjd. Vissa har blivit goda vänner. Kanske för livet. Imorgon är det dags igen. Då ska vi ses. En salig blandning kvinnor. Vi är dubbelt så många, men fotoappen klarade bara åtta bilder. Så vilka är dessa? Högst upp från vänster och till höger:

1. Ellinor - min bästa vän sen högstadiet. Bor i Stockholm. Jobbar på Kanal 5. 
2. Anna - en vän genom våra handbollsspelande män. Chef.
3. Annika - min mans kusins fru. Kock. 
4. Josefine - kollega och vän. DJ och allt möjligt. 
5. Carolina - kollega och vän. Fotograf Aftonbladet. 
6. Therese - känner genom sociala medier. En av mina närmaste. Snart sjuksköterska. 
7. Anna - vän genom träningen. Gör mina naglar. 
8. Johanna - följer på sociala medier. Ny bekantskap. Ser fram emot att lära känna mer. 




Etiketter:

Kommentarer

  1. anna med litet a27 december 2013 kl. 21:27

    Kul med tjejkväll! Hoppas ni får en rolig kväll! :-)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Titti28 december 2013 kl. 21:56

    Hej . Ville bara ge mig till känna efter att ha läst din blogg många ggr :-) & vill säga att jag gillar din blogg eftersom den är härligt rolig att läsa. Ha en rolig tjejkväll :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...
Skicka en kommentar
Läs mer

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt. Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det.  Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil?  Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medie...
2 kommentarer
Läs mer

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...
En kommentar
Läs mer