Fortsätt till huvudinnehåll

Att fylla 36 år

På onsdag fyller jag år och jag har fått två frågor om vad jag önskar mig. På den ena frågan svarade jag "motionsband". På den andra frågan svarade jag "något gult".

När jag var 20-nånting fick jag säkert 10-nånting frågor om vad jag önskade mig. Nu är vi alltså nere på två frågor. Varför blir det så? Räknas inte födelsedagar efter 30? Är det bara jämna födelsedagar som 40, 50, 60 osv som räknas?

Nej, jag tycker det är det roligt med små presenter. Både att få och att ge. Pengavärdet är ointressant. Det kan handla om armband, örhängen, en påse te, nymalet kaffe, en pocketbok...Är man helt utan pengar kan man ju alltid erbjuda sina tjänster. Baka, klippa gräs, passa barn... Födelsedagar är helt enkelt ett bra tillfälle att uppmärksamma någon lite extra.

Och på onsdag fyller alltså jag år. Jag hoppas att åtminstone min man är sugen på att ge mig lite uppmärksamhet. Trots att jag har fyra år kvar till 40.

Kommentarer

  1. Gillar födelsedagar oxå, andras och min egen :) även om det betyder att jag blir äldre ;).

    Ett, som du säger, ypperligt tillfälle att uppmärksamma personen i fråga.
    Vi har som tradition att den som fyller bestämmer vad och vart vi äter :).

    SvaraRadera
  2. Jag har funderat över det, men jag utifrån det perspektivet att jag idag är helt ointresserad av min egen födelsedag. Och jag kan inte förklara varför jag tappat intresset. Kanske att jag tycker det är jobbigt att åren går så fort. Kanske för att det är så mycket med de tre barnens och fruns födelsdagar att jag inte riktigt orkar med min egen. Kanske för att jag har precis allt och lite till och om jag saknar något så köper jag det när behovet uppstår.

    Jag saknar dock den goa känslan av att bli glad över att någon har ansträngt sig att köpa något...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bloggträff!

Nu vill jag träffa er som läser min blogg! Jag vill att så många som möjligt följer med på en bloggträff här i Linköping som jag och Cornelia ordnar tillsammans. Datum: Fre 31/8 2012 Tid: ca 18.00 Plats: Linköping (detaljer kommer senare) Aktivitet: Vi äter och dricker gott tillsammans! Är du sugen? Anmäl ditt intresse genom att skriva en kommentar i det här inlägget eller mejla: anna.malmborg76@gmail.com Så här såg det ut när jag ordnade bloggträff sist!

Dag 1 av 50

73 kg (startvikt) I morse vägde jag mig. Det var inte roligt. Inte roligt alls. Hur i hela världen lyckas jag gå upp fem kg under jul- och nyår!? Jag vägde 73 kg! Nu vet jag att mycket är vätska. Som vanligt. Jag lägger lätt på mig vätska när jag äter kolhydrater och dricker rött. Idag är det 50 dagar kvar till Thailand. Då ska jag ha gått ned till 68 igen. Minst. Varje dag lägger jag ut vikten här. Så som jag gjorde back in the days. Hur ska jag lyckas? Genom att dra ned på kolhydraterna och ta bort sockret så mycket det går. Om jag är manisk? Nej. Allt ska ske på ett sunt vis. Ingen hets. Jag är nöjd med mitt liv , men jag gillar inte att vara svullen och känna mig trött. Energi - here i come!

Vikthets och bröllop

Ni som följt mig ett tag vet att jag inför det här bröllopet jobbat som en tok med att gå ned i vikt. Vissa perioder har det gått riktigt bra, för att i nästa stund balla ur fullständigt. Som ni förstår har ju alla i min närhet fått dras med mig och mina idéer. Mina kollegor inte minst. Så på bröllopet visade dom filmen - "En dag i Annas liv". Jag tänkte visa vissa delar av den här.  Några scener är av det slag att det inte passar sig för ett offentligt forum. Men ni kommer förstå grejen. I slutet av filmen får ni också se en del av vigseln. Vill bara poängtera att det är mitt skratt ni hör genom filmen. Jag lurade att tro att det skulle användas till ett tv-program. Icke. Det var till den här filmen. Håll till godo.