Fortsätt till huvudinnehåll

Sanningen

Sen jag kom hem från Thailand så har jag gått bananas på sötsaker. Jag har fullständigt ballat ut. När jag satte mig i soffan vid halv sju, efter en tallrik vaniljyoghurt, Start och tre mackor kände jag mig usel. Jag hade med mig träningsväskan till jobbet men åkte hem utan att ha besökt gymmet.
Jag skrev ett inlägg på Twitter och där uppmanade flera att jag skulle snöra på mig skorna. Sagt och gjort. Jag gjorde det. Thea hängde med som min egna PT. Ungen springer så snabbt så jag hinner inte med. Och när vi springit 3, 5 km var jag helt färdig. Thea däremot kunde nog sprungit lika långt till.
Nu är jag mycket nöjd över att jag skrev det där inlägget på Twitter och att mina läsare peppade mig.

Kommentarer

  1. Bra gjort! Inte att balla ur med sockret men att du tog dig ut! Kom igen, du kan ju, det vet vi ju!!

    SvaraRadera
  2. Men så bra gjort av dig att ta dig ut. 3,5 km är längre än en mil för mig. Jag kommer bara inte igång fastän jag vet att jag måste..

    Ha det gott

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).