Fortsätt till huvudinnehåll

Stegräknare - bra eller ej?


Jag har en vanlig stegräknare. En sådan man fäster i byxlinningen eller på fickkanten. Mycket opraktiskt om man som jag ofta har högre brallor - utan framfickor. Då registreras inte stegen på räknaren.

Så därför har jag nu investerat i en stegräknare att hänga runt halsen. Den mäter sträcka, kalorier och antalet steg. Jag köpte den igår på Sportamore och idag fick jag meddelande om att den är på väg.

Det är ett bra sätt att hålla koll på vardagsmotionen. Jag gillar också att utmana mig själv genom att varje dag röra mig lite mer än igår.

Använder du stegräknare?

Kommentarer

  1. Gjorde.... jämt faktiskt. Men jag hittade aldrig nån som funkade, och om jag gjorde det höll de aldrig nån längre stund. Man kanske skulle testa den här varianten?

    SvaraRadera
  2. Jag har en kollega som använder en sådan och hon är supernöjd! Just den på bilden mäter dock inte kalorier. Den jag köpte tycks vara slut. I alla fall hos Sportamore.

    SvaraRadera
  3. Härligt att du hakar på Rivstart Malmis :-) Ska se till att förenkla nu :-) Hur många kilon önskar frun sätta som mål?

    SvaraRadera
  4. Jag använde en förut men inte nu längre. Jag vet hur mycket jag rör mig. Men det är bra om man vill ha motivation för att röra sig lite extra.
    Jag har inga problem med träningen... det är maten som är mitt problem :)
    Jag kan rekommendera den jag hade. Det är den bästa som finns. Det räknar ganska exakt och aldrig fel. Det finns minne också så du kan kolla hela veckan eller hela månaden om du vill jämföra. Det startas automatiskt när klockan är 00:00. Det heter: Stegräknare Walking Style II!!
    Walking style har även en ny funktion, "aerobic step" vilket innebär att den håller extra koll när du går snabbare än 60 steg per minut. Genom en helt ny teknologi kan du ha stegräknare runt halsen, i byx eller kavajfickan eller i väskan.
    http://www.natur-produkter.se/stegraeknare-omron-walking-style-p-462.html?utm_source=kelkoose&utm_medium=cpc&utm_campaign=kelkooclick&utm_term=Macronova+AB+Stegr%E4knare+Omron+Walking+S

    Kram

    SvaraRadera
  5. Just nu ligger stegmätaren på hyllan i badrummet men jag tycker stegmätare är en perfekt grej som kan trigga en att göra sitt bästa. :)
    Så jag är för stegmätare och har en OMRON walking style II, även den kan man ha i fickan löst eller hänga runt halsen. De "gamla" som man fäster i linningen tycker jag är värdelösa, antingen registrerar de inte eller så nollställer dem. :(

    SvaraRadera
  6. Jag har gjorde det när det har varit stegtävlingar, inte annars.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Ja! Jag har nästan alltid min stegräknare på mig, antingen runt halsen eller i byxfickan. Jag gillar att ha koll på hur många steg jag tar.
    Just nu har vi uppehåll i stegtävlingen på jobbet och då går jag inte mina 10-12000 steg, vilket jag saknar. Och vilken märks på bilringen runt magen....

    SvaraRadera
  8. Jag använder inte min nu men hela hösten hade jag den och jag hade som mål att snitta 10 tusen om dagen. Det puschade mig alltid att ta en extra liten runda och tvekade aldrig att gå istället för att cykla. För min del funkade det jättebra

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...

Vikthets och bröllop

Ni som följt mig ett tag vet att jag inför det här bröllopet jobbat som en tok med att gå ned i vikt. Vissa perioder har det gått riktigt bra, för att i nästa stund balla ur fullständigt. Som ni förstår har ju alla i min närhet fått dras med mig och mina idéer. Mina kollegor inte minst. Så på bröllopet visade dom filmen - "En dag i Annas liv". Jag tänkte visa vissa delar av den här.  Några scener är av det slag att det inte passar sig för ett offentligt forum. Men ni kommer förstå grejen. I slutet av filmen får ni också se en del av vigseln. Vill bara poängtera att det är mitt skratt ni hör genom filmen. Jag lurade att tro att det skulle användas till ett tv-program. Icke. Det var till den här filmen. Håll till godo. 

Hon vandrade vidare

En varm sommardag stod du på verandan med armarna utsträckta i ett välkomnande. Du kramade mig hårt och bad mig vinka hej då till mamma. Du la handen på min axel och ledde in mig i köket där köttgrytan puttrade på spisen.  När vi ätit åkte vi ut med båten. Salta skärgårdsdofter. Du satt i fören och log. Min flytväst var för stor och luktade illa, men att få slippa var inte ett alternativ för dig.  Näten lades i och vi tog oss tillbaka till bryggan. Din trygga hand och hjälpte mig upp på fast mark. På knastrande grusvägar gick vi tillbaka till huset. Jag stannade i trädgården. Drog upp en morot som jag sköljde i trädgårdsslangen på sidan av huset. Knaprande gick jag vidare och tittade på sommartavlan.  Insekter som surrar, dofter av svensk sommar, kor som råmar på avstånd, solen på väg ned. När kvällen kommer samlas vi vid TV:n. Jag sitter i ditt knä och du övar bokstaven "r" med mig. Jag försöker. Och misslyckas. Och försöker igen. Du visar tålmodigt vägen och ...