Fortsätt till huvudinnehåll

Drott vs Malmborg

I lördags klockan 16.00 bytte jag efternamn, från Drott till Malmborg. Dennis och barnen heter det. Dennis ville dessutom inte byta så därför tog jag deras efternamn.

Har redan kommit på mig själv att presentera mig som "Anna Drott" i telefonen och när jag ska logga in på olika sajter skriver jag Drott av bara farten.

Många tyckte att Dennis istället borde bytt namn då mitt efternamn är etablerat här i regionen tack vare mitt yrke. Det stämmer kanske att Drott är lättare att komma ihåg, men att det skulle vara bättre håller jag inte med om. Själv är jag nöjd över att jag bytt. Det är kul att alla heter samma sak. Enhetligt.

Men hur länge ska jag hålla på att skriva/säga fel? Hur var det för dig?


Kommentarer

  1. Vi gifte oss i januari och jag kan komma på mig själv med att nästan skriva under fel fortfarande... men muntligt gick det rätt fort att få till det, det är just det där med underskrifter som sitter i ryggmärgen på nått sätt...

    SvaraRadera
  2. Det gick ganska fort faktiskt, nu efter 6 år kan jag inte tänka mig mitt gamla efternamn längre

    SvaraRadera
  3. 9 år senare och jag gör fortfarande fel ibland på jobbet. Antagligen för att jag jobbar med min far, bror och farbror som faktiskt har mitt gamla efternamn.... det är bara där jag gör fel.

    Linwin

    SvaraRadera
  4. Och så utmaningen som kompis att lära sig förnyelsen. Det går bra, men där det gamla biter sig fast är i telefonens kontaktbok. Många vänner står fortfarande kvar med signaturen från gamla efternamnet.Men jättekul med giftermålet, Anna!

    SvaraRadera
  5. Säga rätt var väl ok, men att få till en hyffsad namnteckning... jeezus säger jag bara...
    ;-)

    SvaraRadera
  6. Jag sa nog fel i 1,5 år ungefär fast jag kanske är ovanligt trög? Innan hette jag sipos och tänkte att det skulle bli smidigt med furman som liksom låter mer svenskt. Ack vad jag bedrog mig, Ellos skickar alltid katalog och reklam till surman... Likaså la redote. Ofta står det farman när jag beställt biljetter....

    SvaraRadera
  7. Det gick bra. Tog ett tag men till slut så satt det.

    SvaraRadera
  8. Är det inte bra att ha två namn. Ett för dig i din yrkesroll som du arbetat arslet av dig för att etablera och heta Malmborg privat. Det har nog jag tänkt mig i alla fall om jag någonsin gifter mig. Hanna

    SvaraRadera
  9. Sa aldrig fel. Mitt eget (holländska) efternamn är så långt och krånkligt att uttalla att jag använde makens namn direkt efter bröllopet förra året. :)

    SvaraRadera
  10. Jag lade ju bara till ett namn, inte så krångligt ;-)

    SvaraRadera
  11. Typiskt att kvinnan ska foga sig!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).