Fortsätt till huvudinnehåll

Hälsoresan på 50 dagar

Nu är det bra! 

Jag tror ni är fler som känner så efter julens frossa. Eller?
I februari åker vi till Thailand och då ska jag känna mig i lite bättre form igen. Lite lättare, lite piggare, lite mindre svullen. Jag har fått verktygen av Daniell som jag tagit farväl av som PT (men inte som vän) och kommer använda dom på bästa sätt. 

Här på bloggen tänkte jag ha dagliga uppdateringar om hur det går. 50 dagar kan låta som en lång tid, men tro mig när jag säger att det är precis vad jag behöver för att komma i fas igen. Det tar lång tid att lära en gammal (who, me!?) att sitta.

Ni får gärna hänga med på samma resa om ni vill. Jag kommer vara detaljerad i mina inlägg. Det kommer inte vara något avancerat. Jag har inte tid att springa på tusen träningspass och jag har inte råd att köpa idel nyttoprodukter, pulver och förbränningspiller. Allt kommer vara mycket enkelt. 

Imorgon kör vi!

No no.

Kommentarer

  1. Ingen thailandsresa som hägrar men dock en träningsresa möjligen i april :-)

    SvaraRadera
  2. Det låter spännande med träningsresa!

    SvaraRadera
  3. Vill du ha en vegotallrik på min 50årsfest maybe!!
    Säg bara till så kokar jag lite bönor å alger å gör en smarrig söppe;)
    pusssss

    SvaraRadera
  4. Jag hänger med också! Jag har ett ultralopp den 4 feb och vill gärna känna mig lättare.
    Hur gör vi? Ska vi skriva vad vi äter och vad vi tränar?
    Vi får heja varandra.
    kram och god fortsättning!

    PS Vad köpte du din blå klänning? Skitsnyggt!

    SvaraRadera
  5. Coyntha: Vi skriver på våra bloggar om dagarna va!? Den blå klänningen köpte jag på Vero Moda - Ikanohuset! :)

    SvaraRadera
  6. Jag är med! Kul med någon som sporrar lite. Det kan behövas ��

    God fortsättning!

    // Ia

    SvaraRadera
  7. Visst kan vi behöva peppas Ia! :)

    SvaraRadera
  8. Jag ska oxå försöka hänga på Anna! '// Linda Norrköping

    SvaraRadera
  9. fick ett ryck när jag kom hem från jobbet idag och gick en PW på 5,5 km. I ärlighetens namn var det inte så mycket power men ändå. bröt mönstret från att sätta sig direkt när man kommer hem.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.