Fortsätt till huvudinnehåll

Barndomsminnen - Chirano

Min lillebror Mikael är en rar kille. Han jobbar borta i veckorna och idag när han kom hem till sin sambo hade han köpt med sig blommor och lite godsaker. Bland blommorna fanns ett kort där han kärleksfullt skrivit till henne. Allt väl så långt. Men han hade dessutom tecknat av Chirano. Dinosaurien i filmerna om Rai - grottpojken. Har ni sett dom? 
Hur som helst. Den här chirano har blivit något av en kultfigur i min familj. När vi var små var vi livrädda för den här Chirano. Men som vuxna har vi haft lite svårt att förstå det läskiga i hans lätt stela rörelsemönster. Vad jag också har svårt att förstå är varför Mikael ansåg att han ville avbilda Chirano i ett kärleksbrev till Tove. Man ser också att han verkligen försökt göra figuren naturtrogen med hjälp av lite skuggstreck och detaljerade tänder. Men har han inte lite kort svans, och saknar han inte ett ben och en arm? Nåväl. Här ser ni teckningen och här finns ett filmklipp från filmen om Rai.




Kommentarer

  1. Om man blundar och bara lyssnar på ljudet kan man tro att det är en sämre porrfilm! Tacka vet jag Starsinger =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jätte fina å läskiga minnen från rai grottpojken..men framför allt MUSIKEN i filmen :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...

Utlottning!

Min styvmor Ulla - som har bloggen "Mitt lilla himmelrike" är en riktig pysselkvinna. Igår kom hon hem med dom här scrappade tändsticksaskarna. Eftersom en tändsticksask räcker ett år hemma hos mig så tänkte jag passa på att lotta ut den blåa. Jag drar vinnaren på onsdag. För att vara med i utlottningen vill jag bara att du skriver en kommentar i det här inlägget.

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).