Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 10 - av 50

71, 8 kg (73 kg)

Tack för era kommentarer. Några klappar, några smällar. Morot och piska. En kommentar träffade rakt i solar plexus. Så här löd den:

Nu skärper du till dig, gå o borsta tänderna, sätt på dig bikinin & ställ dig framför spegeln o fråga dig själv om du vill vara stolt på beachen i Thailand i kunna unna dig en smarrig drink i stekande solsken istället för träligt svenskt godis som ändå inte kommer slå känslan av att ha kämpat o lyckats. Vi är mÅnga som hejar o vill se dig lyckas! Gör oss inte besvikna, du ska va smal, nöjd o snygg på Arlanda, inte sommaren 2025!!! Du behöver lite jävlarannama! Banne dig om du mumsar godsaker. Du är inte värd sött förrens du nått ditt mål kvinna. Ps. Du är jätteduktig, diggar dig o jag vill oxå ha skäll när jag inte sköter mig! Kram


Jag skrattade högt må ni tro. Det var träffande. Jag är inte värd sött förrän jag nåt mitt mål och jag ska nå det innan 2015. Tack till er alla. Idag mår jag bättre. Ett äpple istället för chokladboll.
Etiketter:

Kommentarer

  1. Ann-Sofie11 januari 2012 kl. 16:59

    Duktigt där!

    SvaraRadera
  2. Anonym11 januari 2012 kl. 17:43

    Jag tror mer på, sund iställning till kost och motion men också... man lever bara en gång!
    //Lina

    SvaraRadera
  3. Sara11 januari 2012 kl. 21:06

    Heja heja! :D

    SvaraRadera
  4. Emma13 januari 2012 kl. 22:43

    Bra där fru Malmborg! Man deppar ihop, bönar om stöd & man får det! Vipps blir det bra igen. Var jag som höll i piskan ( banne-dig-inlägget) igår, så kontra gärna med en känga ;) www.lindbergemma.wordpress.com
    Den får jag ju liksom bjuda på!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vita tänder jag kommer få! Lika vita som Alis tänker jag. Men inte lika vita som Ross i Vänner. Ni kommer självklart få se före- och efterbilder. Men det bli
Skicka en kommentar
Läs mer

Blåklint i isbit

På fälten runt vårt hus växer raps och lin. Rapsens gula färg har sedan länge försvunnit och linens blå kronblad yr runt i vinden. Men i dikeskanten växer vår landskapsblomma Blåklint. Den står i full blom och då får man passa på. Jag gör isbitar på löpande band. Till bröllopet. Ja, vi ska gifta oss! Nyp av blommorna med en bit stjälk. Välj de lite större blommorna.  Lägg i blommorna. Fyll med vatten och tryck ned blommorna, som har en tendens att flyta upp. Det går också att fylla upp med hälften vatten och låta blomman frysa fast på botten innan man fyller på resten av vattnet, men det tar längre tid.  De här ska användas som dekoration runt bubbelflaskor till välkomstdrinken. I det lilla bor det vackra, sa en klok man en gång (Ernst K).
6 kommentarer
Läs mer

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara. I dagarna två har jag vistats på det här slottet... Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet. Här sägs det spöka.                                                                   Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det... Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet.
Skicka en kommentar
Läs mer