Söndag. Farmor. Mamma. Trilskande barn. Stökigt hem. Rastlös. Övervikt. Huvudvärk. Dagen kan bara bli bättre.
Det är förskräckligt. Hur 17 gick det så här? Jo, med godsaker, vin och för lite träning. Nu är det naturligtvis ett par kilo vätska, men hallå... Jag är besviken på mig själv. Jag är som en missbrukare. När jag väl unnar mig så kan jag inte sluta. Det går aldrig att äta med måtta. När jag svullat i mig en godispåse kan jag sen öppna en påse ostbågar och toppa det med lite coca cola. Nej, det här går inte. Jag gav mig ut på en långpromenad. Dryga milen knallade jag. Det är ju trots allt träningen som jag måste komma igång med ordentligt igen. När jag hade en PT så kunde jag inte smita. Nu när jag kör själv är det lätt att boka av passet om något annat lockar. Och det går inte bara att småfjösa med någon timme här och där. Det måste bli rutin på skiten igen. Då, och bara då kan jag unna mig godsaker. Varje dag kommer jag bokföra min vikt här på bloggen. Jag vet att det finns motståndare till att väga sig varje dag. Men jag måste ha koll på hur kroppen svarar. Jag kommer också mäta b...
Förstår precis på nästan alla punkter! Kram
SvaraRaderaFörstår precis på nästan alla punkter! Kram
SvaraRaderaHej fina du! Visst blev dagen bättre?
SvaraRaderaVilken foto app är det du använder tro?
Jaha då var det dags för pepp-kulsprutan o få jobba lite igen då. PANG!! Imorn är det måndag, en dag närmre smekmånad och det nya livet. Skaka av dig söndagsångesten, hoppa i ett varmt bad, tryck en kopp te o somna. El öppna ytterdörr'n i skriiiik. Brukar va befriande! Hälsa John B, imorn är vi snygga igen! Kram påre!!
SvaraRaderaIbland är det lite tyngre än andra dagar. Men då får man stanna upp, vara ledsen och sedan resa sig igen och blicka framåt.
SvaraRaderaKram