Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 10 - av 50

71, 8 kg (73 kg)

Tack för era kommentarer. Några klappar, några smällar. Morot och piska. En kommentar träffade rakt i solar plexus. Så här löd den:

Nu skärper du till dig, gå o borsta tänderna, sätt på dig bikinin & ställ dig framför spegeln o fråga dig själv om du vill vara stolt på beachen i Thailand i kunna unna dig en smarrig drink i stekande solsken istället för träligt svenskt godis som ändå inte kommer slå känslan av att ha kämpat o lyckats. Vi är mÅnga som hejar o vill se dig lyckas! Gör oss inte besvikna, du ska va smal, nöjd o snygg på Arlanda, inte sommaren 2025!!! Du behöver lite jävlarannama! Banne dig om du mumsar godsaker. Du är inte värd sött förrens du nått ditt mål kvinna. Ps. Du är jätteduktig, diggar dig o jag vill oxå ha skäll när jag inte sköter mig! Kram


Jag skrattade högt må ni tro. Det var träffande. Jag är inte värd sött förrän jag nåt mitt mål och jag ska nå det innan 2015. Tack till er alla. Idag mår jag bättre. Ett äpple istället för chokladboll.
Etiketter:

Kommentarer

  1. Ann-Sofie11 januari 2012 kl. 16:59

    Duktigt där!

    SvaraRadera
  2. Anonym11 januari 2012 kl. 17:43

    Jag tror mer på, sund iställning till kost och motion men också... man lever bara en gång!
    //Lina

    SvaraRadera
  3. Sara11 januari 2012 kl. 21:06

    Heja heja! :D

    SvaraRadera
  4. Emma13 januari 2012 kl. 22:43

    Bra där fru Malmborg! Man deppar ihop, bönar om stöd & man får det! Vipps blir det bra igen. Var jag som höll i piskan ( banne-dig-inlägget) igår, så kontra gärna med en känga ;) www.lindbergemma.wordpress.com
    Den får jag ju liksom bjuda på!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag testar tandblekning

Whitening-tandkräm och tuggummi med whitening-effekt. Ja, det är väl så långt min strävan efter ett bländande leende tagit sig. Att lägga pengar på en tandblekning hos tandläkare har inte funnits i mina tankar. Men så för ett år sen, på Daniells fest , vann jag ett presentkort på tandblekning hos Ali på Tandvårdscentrum. Nu tog jag mig i kragen och bokade en tid.                          Ali Moazzez är chef och tandläkare på Tandläkarcentrum i Linköping. Se vilket vitt leende!                                Vi började med att gjuta formar. Skenorna som jag sen får ska fyllas med blekmedel och placeras på över- och underkäken. När jag sover.  Först överkäken. Sen underkäken. Det tar en minut för geggan att stelna. Sen lirkar dom loss skenan.  Som ni ser är man ju ingen snygging när gjutningen görs. Men oj så vit...
Skicka en kommentar
Läs mer

Balansera tiden på nätet

En sexårig flicka sitter på en gunga. Men hon gungar inte. Hon sitter med näsan i en mobiltelefon. Scenen finns i en film på Facebook som delas flitigt. Filmen går ut på att visa scener ur vardagen där mobilen blir viktigare än det som sker runt omring oss. Jag tyckte det blev en smula överdrivet. Jag är en förespråkare av mobilitet, stora kontaktnät och uppkoppling dygnet runt. Fördelarna överväger nackdelarna. Alla tycker inte så. Fine. Men jag gör det.  Att när som helst kunna se tv-program, läsa nyheter, titta på kompisens semesterbilder, googla efter fakta eller shoppa kläder. Att jag råkar göra det via min mobil, gör det mig till en sämre och mer osocial människa? Har vi inte tittat på tv förr? Bläddrat i postordertidningar? Var vi mer sociala då bara för att vi inte tittade ned i en mobil?  Nej. Det är en snedvriden bild. Vi gör samma saker. Men genom vår mobil. Däremot har det tillkommit något som gör att vi tillbringar allt mer tid i mobilen. De sociala medie...
2 kommentarer
Läs mer

Till mina vänner

Josephine sa i sitt tal på bröllopsfesten att jag har många vänner. Många som vill vara mig nära. Och vilken ynnest det är. Så har det inte alltid varit.  Som barn flyttade vi från stad till stad. Rycktes upp och hystades iväg mot nya skolor. Så några riktiga barndomsvänner finns inte i mitt liv. Min första riktiga vän fick jag i nian. Jag var ny på skolan och hon var min ledsagare första dagen och är så än idag. Ellinor.  Jag har många vänner. Många jag bryr mig om och värnar om. Men så finns den där klicken som lyser lite extra starkt på min himmel. Som glimmar till när mörkret faller. De som bevisat att de alltid finns där. Alltid bryr sig. Alltid har en famn att få vila i. Ett öra som lyssnar. En mun med kloka ord till råd. De som läser mellan raderna och frågar hur jag mår, även när jag ler.  Och det är till er jag vill säga tack. Tack för att ni står ut med att jag ibland inte svarar snabbt på era sms - jag läser alltid. Tack för att ni inte kräver att jag ...
En kommentar
Läs mer